elinsc

 

För 30 veckor sen hade jag det väldigt jobbigt.. Varje toabesök var hemskt.. Inte för att något var fel eller så men jag var så rädd att förlora denna lilla varelse.. Om den ens levde? Om den ens fanns? Usch.. Nu får jag i alla fall bekräftat hela tiden att den lever. Den rör sig, har hicka, sparkar och vrider sig. Som jag skrivit förut så finns oron kvar, men jag försöker verkligen fokusera på att bara vara nu. Bara njuta och inte tänka så mycket på allt som kan gå fel. Försöker förstå vad som händer. Att jag verkligen ska bli mamma.

 

Jag är trött idag. Men det har varit en bra dag! Vi har haft lite fika/kalas för Agnes som fyllt 5 år och det var ett så lagom och härligt kalas så! 

 

Nu ska jag gå och tvätta bort fotosminket och kanske försöka övertala den hära fina killen jag har att hänga med in i sovrummet och kika på nån serie.. Eller jag kommer definitivt somna inom kort, men han kan ju kolla.

 

OverAndOut!