Att vara.

Jag trivs verkligen jättebra här på Rödön. Jag tycker att det är så härligt att ha naturen direkt utanför dörren och allt är så bra här! Det är värt det att ha en bit till stan och vi bor så bra. Det känns så underbart att ha plats hemma och kunna börja fixa iordning inför bebisen.
 
Får dock hålla tillbaka lite för att inte börja bädda och ha vagnen stående redo i hallen.. Det känns som att det gärna kan vänta lite till.. Så jag försöker hålla mig till lite småpill.
 

Jag tycker dock att det är lite jobbigt att jag är lite mörkrädd och inte riktigt tycker om att vara ensam hemma i denna stora lägenhet. Pether är i Härnösand så nu är jag solokvist till på fredag. Det är jobbigt när man faktiskt tycker att det är lite läskigt.. Fast det är inte så illa som jag förfarade. Jag tycker att det är betryggande att höra Börje (hyresvärden) underifrån så jag är ju inte helt själv. Skulle något hända har jag grannar inom hörhåll, sen är det ju 3 andra familjer på gården tror jag. Eller 2? Aja.. Det ska nog gå bra.
 
Jag tycker att det känns väldigt tråkigt och jobbigt när Pether är borta. Det är så tomt.. Och ingen Agnes här heller. Men det känns ändå lite positivt på något vis. Det har varit väldigt intensivt här hemma och vi har varit mycket uppi varandra med flytt och så. Jag har varit trött och kanske till och med lite grinig och därmed kanske inte uppskattat det man har.. Eller jo det har jag såklart men jag har kanske inte helt sett hur bra jag har det och hur bra vi har det tillsammans. Nu när han är borta så känner jag hur mycket jag saknar honom. Vilket tomrum det blir. Jag får även känna den där nästan lite pirrande känslan när han ringer eller smsar och jag sitter här och fånler lite.. Jag längtar tills han är färdig med skolan så vi slipper slitas ifrån varandra för den sakens skull. Sen är det klart att man kan vara ifrån varandra men det är så jobbigt när man inte vill men måste på grund av skolan.
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0