En liten uppdatering
I sommar har vi gjort mycket! Jag trodde verkligen att vi skulle vara mer hindrade som småbarnsföräldrar än vad vi är. Det kan säkert hjälpa en hel del att Sam är en väldigt lättsam bebis. Det är sällan han är ledsen eller arg.
Har utvecklas med stormsteg och kan massa saker nu! Han greppar efter saker, undersöker dem med både händer och mun.. Han är intresserad av sin spegelbild och han skrattar mycket! Han vill sitta och vara med hela tiden dock behöver han lite stöd för att sitta själv.
Har följde med på Utkult och hade det så gott! Var med oss, sov i vagnen, sov i bärsjalen, skrattade och ja..
Alltså det känns fortfarande lite som att man behöver utsäkta sig lite när folk frågar hur vi har det... Vi har det verkligen bra! Det är inte jobbigt alls faktiskt. Inte själva -ta hand och bebisen-delen. Emotionellt kanske det känns upp och ner.. Men mest upp. Det är många känslor och mycket oro som nybliven mamma, men jag är nog ändå väldigt trygg och glad.
Sam sover om nätterna, är vaken större delen av dagarna och har ett underbart humör! Nästan alltid glad! Visst kan han vara arg och ledsen, men då blir han alltid (än så länge) nöjd bara han får bröstet.
Jag tänker fortfarande mycket på förlossningen men känslorna till den har ändrats mycket. Nu tänker jag mer på när Sam föddes, alltså just det ögonblicket.. Hur underbart det var även fast jag kanske inte uppskattade det så mycket just då. Jag var nog mest i chock. Tiden på BB ser jag tillbaka på.. Så underligt och fint.. Vi spenderade ca 28 timmar på BB, sen kände vi oss redo att åka hem. Jag börjar glömma hur ont jag hade både under och efter förlossningen och jag ser nästan fram emot det igen. I alla fall ögonblicket när bebisen kommer ut och tiden på BB.
Jag får lite ångest över att Sam redan är 3,5 månader. Men det känns bra att jag verkligen tagit tillvara på tiden med honom hittills och upplevt massor med honom. Folk säger ofta "Njut!! Det går så snabbt så passa på att njuta!" Jajaa! Jag gör det! Allt jag kan, men tiden springer ändå. Men jag ser väldigt mycket fram emot att få se utvecklingen.. Snart kryper han.
På lördag är det dags för namnfest så den kommande veckan får gå till förberedelser inför det.
Nu ska jag försöka sova. Sam ligger i sin vagga och sover.. Pether ligger bredvid mig, förkyld och underbar... Och jag buffar och puttar på honom för han snarkar.
Lite bilder också ja...