Sam 9,5 mån
Han har lärt sig gå. Eller han går korta sträckor och ramlar fortfarande en del men han kämpar på och försöker och försöker! Min stora kille alltså..
Ungefär varannan natt sover han hela natten på sitt rum och varannan natt bökar han lite med mamman och försöker återuppta nattamning. Men det är helt underbart att bli väck av att en liten solstråle börjar prata och leka på sitt rum eller gå och lite smått ropa på Agnes och oss kl 7.30 för att sen komma till vår säng och SOMNA OM! Kanske inte så långe, men en liten stund. Ibland är han lite ledsen men ofta är han glad och verkar inte rädd eller så. Jag är helt mållös! Trodde aldrig det skulle bli så här bra än!
Ångesten kryper närmare också. Snart är lillälsken 1 år. Känns iof som att han alltid funnits samtidigt som det fortfarande känns som att han nyss föddes. Det känns ibland inte som att han någonsin var bebis! Alltså, bebistiden blev så kort. 5 veckor när han vände sig, 4 månader när han började ta sig fram, äta och sitta i matstolen. 5,5 månader när han kröp och 6 månader när han ställde sig upp första gången.
Men det är så underbart att se hans utveckling och hur han börjar förstå mer och mer. Och har säger fler ord. Som Katt och äta! Allt är katt och äta nu! Sen är det några saker han säger som vi inte förstår.
Pussar My på huvudet
God jul!
Detta blir första julen för Sam. Första julen för mig som mamma. Känns sjukt bra!
God Jul till er alla där ute!
Sova själv!
Det finaste man kan skapa..
Han har ikväll blivit nattad i sin säng så han fick somna där. Inget han uppskattade, men det gick! Tillslut lyckades han somna på riktigt utan att jag behövde ha honom i famnen eller amma honom. Jag behöver faktiskt få sova själv.. Eller med pappan då.. Han klättrar iaf inte på mig och gråter när jag vänder på mig. Sam lär säkert vakna och komma över till vår säng någon gång under natten..
Ja, så.. Godnatt!
Mammig
Jag älskar det med det är lite jobbigt.. Sam är väldigt mammig.. Det är bara jag som gäller.. Snacka om ego-boost! Fast det är lite jobbigt.
För det första så känns det inte roligt för Pether som inte kan trösta honom om jag finns i närheten.. Och Sam blir ledsen om han inte får sitta i mammas knä och mysa, ligga bredvid mamma när han sover, bli matad av mamma osv.
För det andra så blir det lite drygt att ha en unge som ska ligga tätt intill hela natten i mina armar. Helst ammas också. Jag vänder mig och han klättrar upp på mig och gråter. Eller som inte kan bli lämnad i ett rum utan kryper efter gråtande var man än går.
Men det känns otroligt bra! Han verkar gilla mig! Älskade barn <3
Frösöbo
Så har vi nog genomfört den hastigaste flytt i hela mitt liv. På 8 dagar gick vi från att inte planera att flytta i nuläget till att vi är inflyttade i ett radhus på Frösön. Det känns helt sjukt! Och bra!
Har lite städ och plock kvar på Rödön, men satsar på att vara helt färdiga där till helgen. Sen får vi se hur det blir.. Dubbla hyror i 3 månader? Eller 1 månad? Vi får se.. Håller tummarna!
Sam har det lite svårt nu att komma till ro på kvällen. Kan det vara en reaktion på förkylning? Flytt? Tänder? (Jag tror de måste vara på g, men känner inga än). Älskade lilla barn vad jobbigt det är att vara du ibland va.. Hoppas det går över snart för det funkar inte att ha en Sam vaken till 23 på kvällarna. Inte nu när man måste vara med honom hela tiden och passa allt han gör och allt som finns omkring honom.
Mamman är trött och vill sova! Så.. God natt!
Sova lite bekvämare?
De senaste nätterna har en liten kille upptagit en del av min och Pethers säng. Han är inte stor men med honom i sängen vägar man knappt röra sig.
Så visst är det bekvämare när han sover i sin säng (och säkrare då..) men när han vaknar och är lite ledsen så är det så mysigt att låta honom somna på mitt bröst och sen bara låta honom sova vidare mellan oss (Och enklare då han brukar protestera när man försöker lägga ner honom).
Inatt ska jag försöka få honom att sova i sin säng.. Han sover där nu.. Fast om jag misslyckas så är det knappast någon fara ;)
Han sover iaf för det mesta hela nätterna nu. Han vaknar iaf inte för att äta utan snarare för att mysa.
Nu ska jag sova! Natti!
Fina Sam som äter mango till efterrätt.
Framtiden och se tillbaka
Det känns så märkligt att tänka att t.ex. om 5 år kommer vi titta på bilder och tänka "åhh vad små barnen var då!"
Agnes känns ju så klart stor nu, men om 5 år är hon en 10åring. Sam som precis lärt sig att krypa nu kommer kanske börja lära sig känna läsa och skriva lite om 5 år.
Krypa, sitta, stå
Hej och hallå!
Här går det undan! Han har så bråttom i livet min lilla parvel. Han kryper nu (alltså inte åla, utan kryper på alla fyra), han kan stå på händer och fötter genom att lyfta på knäna, han sitter stadigt utan att behöva ha händerna på golvet också idag ställde han sig upp. Idag är han 6 månader och 8 dagar.
Han är 70cm lång och väger 8640g. Han väger mer nu än vad Agnes gjorde när hon var ett år.
Kärlek..
Jag sitter här och tittar på bilder från halvåret som gått. Tårarna bränner bakom ögonen.. Några tränger fram andra trycker jag tillbaka. Jag är så otroligt tacksam över detta underbara halvår. Hur bra allt har gått och hur bra allt har blivit. Känner mig helt överväldigad över vad som väntar i framtiden. Att jag kommer få ha denna familj med mig.
Min älskade Pether. Agnes. Sam. Så otroligt tacksam.. Ser fram emot att se vad framtiden har att erbjuda.
Kärlek..
Vi ligger här i sängen. Jag, Sam och Agnes. Sam sover på mitt bröst och Agnes ligger här bredvid och tittar på Mumin. Vi har precis ötit frukost här i sängen. Bra nog mysigt! Fast lite svårt när Sam kastar sig över våra tallrikar..
Igår var jag, Sam, My och Fia på badet. Mycket fin dag! Härligt! Imorgon ska vi eventuellt dit igen fast med Agnes och Pether.
Ja.
Jag vet inte vad jag ska skriva, men kände för en uppdatering.
Sam sover bättre och bättre tror jag. Försöker med napp före tutte på natten om ham vaknar och ibland funkar det. Men han vaknar ca varannan natt nu så det är klart framsteg.
Annars mår vi bra. Han har börjat åla i smyg.. Det går inte så snabbt, men det går! Och han har hittat sin tunga som han gillar att räcka ut lite då och då.
Han äter mer mat och verkar tycka det bara är roligt! Fast blir grinig om han är riktigt hungrid.. Då får jag amma lite och sen fortsätta.
Jag själv håller på att bli lite förkyld, men det går säkert över snabbt.
God natt!
Lat?
Vissa kanske anser att jag är fruktansvärt lat och egoistisk för att jag försöker få min lilla son att sluta äta på nätterna (ingen har uttryckt det till mig, men har läst/hört folks åsikter i andra fall).
Det är en så kort period i livet som man ammar och då kanske folk kan tycka att man helt enkelt får stå ut med att vara uppe några gånger per natt och vara trött på dagarna. Det är en uppoffring som man måste kunna göra som förälder. Jag tänker så att jag offrar mig gladeligen för min son om det inte hade funnits något alternativ. Inga problem! Men nu finns det dels ersättning som bebisen ska kunna leva på och dels välling som kanske mest mättar, men även innehåller en hel del bra grejer. Så, varför inte? Det är lite som att ha onödigt ont under förlossningen när man faktiskt kan få hjälp med smärtan, bara för att! (Om man nu verkligen intevill ha ont).
Det är så att Sam är nöjd och glad nästan jämt, även när han vaknar för att äta på natten. Han vaknar, äter och somnar om. Jag också för den delen. Jag vaknar, matar och somnar. Men det är ändå ett avbrott i sömnen.. Varje natt i snart 5 månader och det börjar kännas. Jag sover periodvis dåligt ändå pga. mina hudproblem och då behöver jag verkligen de korta stunder jag får sova.
Jag tycker även att det är helt okej att tänka på sig själv även när man är mamma. Man måste ta hand om sig annars orkar man kanske inte vara mamma hela tiden, eller pappa för den delen. Så länge barnet inte far illa på något vis, men lite välling eller ersättning är knappast något att fundera över. Och jag är faktiskt mer än bara mamma. Jag är även en "bonusmamma", en sambo/flickvän, en vän, en människa..
Många är av den uppfattning att bebisar kan bli "tuttförvirrade" och sluta vilja ha bröstet om de äter ur flaska ibland. De på BVC säger att det sällan händer. Om bebisen är väldigt slö och trött och verkligen måste ta sina sista krafter för att orka äta från bröstet så kan det bli att dom föredrar flaskan för att det är enklare, men med barn som äter bra, är pigga och inte har några besvär att äta från bröstet är det rätt liten risk att de ska sluta ta bröstet. Och det är jag inte alls orolig för med Sam.
Ikväll har vi i alla fall provat ersättning då välling nr2 inte funkade direkt heller. Ja, vi måste ge det lite tid också för det är säkert en vanesak att vakna också, men ändå. Jag kör såhär, provar lite olika.
God natt på er!
Min underbara
Så mycket kärlek till denna lilla kille.
Idag har vi varit på öppna förskolan och provat på babyrytmik. Det var kul! Jag och Sam ska verkligen försöka ta oss iväg på det framöver. Det var jättekul!
Vatten
Idag efter grötätande och majskroksätande hade jag en riktigt grisig unge. Jag hade redan duchat så han fick bada i diskhon.. Eller snarare duscha för jag hittade inte proppen :/
Han är så söt så jag tror jag dör lite.. Och när jag stängde av vattnet så började han leta efter det. <3
Mat!
De senaste dagarna har jag grejat en massa!
Vi har plockat mängder med bär som vi både fryst in och gjort saft på. Krusbär, svarta och röda vinbär, hallon, blåbär, lingon.. Det är en stor fördel med sensommaren/hösten! Allt gott naturen har att erbjuda helt gratis!
Igår när vi var ute i skogen så stötte jag på en hjort. Läskigt, men den sprang iväg.
Jag har även skördat lite i vårt eget land som fick bli bland annat dagens middag.
Den bestod av:
Panerad kålrot
Rostad potatis, rödbeta, fänkål och rödlök med vitlök och timjan
Råa morötter och fänkål
Det blir extra gott när det är ens eget..
Jag gjorde lite puré till Sam.
Morotspuré, kålrotspuré och rödbetspuré, fast den blev inte riktigt bra, men smakar säkert gott ändå. Sam fick smaka morotspurén och det var en hit! Han tyckte bättre om det än blåbären han fick tidigare idag.
Superenkelt att göra! Ta t.ex. Morötter som du tärnar och kokar/ångar tills de blir mjuka. Tillsätt en liten skvätt mjölk (helst bröstmjölk till småbebisar) och en liten klick kokosolja/kokosfett (eko) eller osaltat smör eller olja. Jag körde bara på känn och det blev nog bra! Mixa allt till den konsistens du vill ha sen är det klart!
Pether skrattade åt mig när jag stod och handmjölkade rakt ner i mixerskålen..
Jag provade att ångkoka i med ett durkslag men jag vet inte om jag gjorde fel, men det gick inte bra! Ska prova igen!
Imorgon ska jag nog fixa lite fruktpuréer. Jag tycker det är så roligt att få börja ge Sam lite fast föda! Får se vad hans mage säger om det. Hittills har han ju mått toppen och inte haft några problem alls med den.
Jag vill att det fortsätter så, men skulle inte tacka nej till lite fastare.. Bebisbajs, iaf för ammande(?) är väldigt ofast. Och jag blir verkligen galen på dessa läckande blöjor! Varenda gång han bajsar (vilket är typ 5 ggr/dag) så måste även kläderna bytas. Jag har provat olika blöjmärken och storlekar, men de läcker ändå... Just nu använder vi ICAs egna (inte basic) och tygblöjor när vi är hemma. Dock köpte vi storlek 4 (från 7kg) som är i största laget.. Detta blev ju sjukt intressant, eller hur ;) men om han bara kan få i sig lite som fastar till det lite så kanske det blir bra! Blev tipsad om Lidls blöjor också, så kanske ska testa dom..
Jag la även in rödbetor!
Nu ska jag sova! God natt!
En liten uppdatering
I sommar har vi gjort mycket! Jag trodde verkligen att vi skulle vara mer hindrade som småbarnsföräldrar än vad vi är. Det kan säkert hjälpa en hel del att Sam är en väldigt lättsam bebis. Det är sällan han är ledsen eller arg.
Har utvecklas med stormsteg och kan massa saker nu! Han greppar efter saker, undersöker dem med både händer och mun.. Han är intresserad av sin spegelbild och han skrattar mycket! Han vill sitta och vara med hela tiden dock behöver han lite stöd för att sitta själv.
Har följde med på Utkult och hade det så gott! Var med oss, sov i vagnen, sov i bärsjalen, skrattade och ja..
Alltså det känns fortfarande lite som att man behöver utsäkta sig lite när folk frågar hur vi har det... Vi har det verkligen bra! Det är inte jobbigt alls faktiskt. Inte själva -ta hand och bebisen-delen. Emotionellt kanske det känns upp och ner.. Men mest upp. Det är många känslor och mycket oro som nybliven mamma, men jag är nog ändå väldigt trygg och glad.
Sam sover om nätterna, är vaken större delen av dagarna och har ett underbart humör! Nästan alltid glad! Visst kan han vara arg och ledsen, men då blir han alltid (än så länge) nöjd bara han får bröstet.
Jag tänker fortfarande mycket på förlossningen men känslorna till den har ändrats mycket. Nu tänker jag mer på när Sam föddes, alltså just det ögonblicket.. Hur underbart det var även fast jag kanske inte uppskattade det så mycket just då. Jag var nog mest i chock. Tiden på BB ser jag tillbaka på.. Så underligt och fint.. Vi spenderade ca 28 timmar på BB, sen kände vi oss redo att åka hem. Jag börjar glömma hur ont jag hade både under och efter förlossningen och jag ser nästan fram emot det igen. I alla fall ögonblicket när bebisen kommer ut och tiden på BB.
Jag får lite ångest över att Sam redan är 3,5 månader. Men det känns bra att jag verkligen tagit tillvara på tiden med honom hittills och upplevt massor med honom. Folk säger ofta "Njut!! Det går så snabbt så passa på att njuta!" Jajaa! Jag gör det! Allt jag kan, men tiden springer ändå. Men jag ser väldigt mycket fram emot att få se utvecklingen.. Snart kryper han.
På lördag är det dags för namnfest så den kommande veckan får gå till förberedelser inför det.
Nu ska jag försöka sova. Sam ligger i sin vagga och sover.. Pether ligger bredvid mig, förkyld och underbar... Och jag buffar och puttar på honom för han snarkar.
Lite bilder också ja...
Safe Starter
För rätt länge sen köpte jag två nappflaskor i rostfritt stål från Kid Basix som heter Safe Starter. Jag tyckte de verkade väldigt bra! Man slipper ju då använda plastflaskor, för även om de flesta är BPA-fria så känns plast inte helt okej..
Funkar skitbra att värma vätska i den! Det är bara skaka den under varmt vatten en kort stund, typ 20 sek, så är det klart!
Sam har inget emot att dricka ur den och jag gillar den skarpt!
Men ibland så känns det som att själva nappen inte sitter riktigt och det har hänt att den åkt in i flaskan medan Sam har ätit.. Kollar man bara innan att den sitter så har det funkat bra, men blev väldigt besviken när jag fick bröstmjölk över både mig och Sam.. Köpte Philips Avent-nappar och har provat dom och det verkar funka bra!
Sam äter ur flaska väldigt sällan eftersom jag helammar så jag vet ju inte hur det funkar i längden..
Idag provade vi ersättning för första gången! Inte för att min mjölk inte räcker/duger utan så vi vet om han går med på att äta det ibland, om jag ska iväg eller så. Det enda var att han försökte ta bröstet ändå och tyckte det var konstigt att äta med ansiktet uppåt, men åt gjorde han. Bra!
Köpte den på Lekmer
Dödlig.
Ligger i sängen och försöker mota bort alla negativa och jobbiga tankar som dyker upp såhär på småtimmarna.
Tänker på allt som kan hända oss. Plötsligt är kan konkret dödlig. Min död skulle spela större roll nu än den hade gjort för ett år sedan. Och visst förstår jag att jag skulle vara saknad även då, men nu.. Nu skulle jag lämna ett barn efter mig. Min son skulle förlora sin mamma. Plötsligt har mitt liv en helt annan innebörd...
Jag hade ett väldigt rikt liv innan Sam kom till världen också. Underbara vänner, familj och sambo. Även en Agnes som sätter extra guldkant på tillvaron. Mitt liv hade en mening även då men sen han kom så känner jag mig viktig på ett helt annat sätt. Jag har ansvar över honom, tillsammans med hans pappa då.. Det är vi som ska lära honom allt, uppfostra honom.. Visa vad som är viktigt i livet. Lära honom hur man behandlar andra människor och även djur och natur. Ge honom en bra syn på kvinnor och män. Det är så mycket.. Jag ser fram emot det, men jag är samtidigt rädd för detta ansvar. Men jag vet att jag kommer göra mitt bästa.
Om jag skulle försvinna får pappan bära hela den "bördan".. Ansvaret blir hans. Bara hans. Jag litar på honom, det råder inga tvivel om det, men jag vill finnas där jämt. Vara med om alla fina och mindre fina stunder. Alla skratt och bråk. Alla leenden och alla tårar. Och jag vill dela dessa stunder men min älskade sambo, Sams pappa.
Jag är alltså inte bara rädd att förlora min son. Jag är även rädd att han förlorar mig. Att han förlorar sin pappa. Att jag förlorar hans pappa.
Men vi ska leva tills vi blir gamla allihopa. Det bestämmer jag. Och jag måste våga tro på det. Men jag vill ta vara på tiden med alla jag håller kär, såväl vänner som familjen, och inte ta allt för givet.
Sånna tankar och känslor och kanske kommer på köpet när man blir mamma. Plötsligt är man dödlig.
Köp!
Idag beställde vi en vagn!
Kändes som en okej vagn till ett okej pris.. Främst inför London över nyår, men Sam är så stark och stadig så vi kan säkert använda den nu också. I alla fall kortare svängar typ på stan.. Nästan liggläge också vilket är bra så man kanske kan bädda ner honom i nestet i vagnen.. Vi får se! Annars får jag sy någon insats till den kanske.
Den är i alla fall en Trille Sprinter och kostar just nu 670:- på babyland.se (gratis frakt)
Sam växer..
Nu är han 2 månader och en vecka! Tiden går fort fast samtidigt rätt långsamt. Han växer och utvecklas som bara den.
När han var 5 veckor vände han på sig första gången från mage till rygg. Har har inte vänt sig åt andra hållet än, men vi har inte tränat så mycket heller. Vi har liksom inte hunnit så mycket! Det känns som att vi alltid är påväg någonstans eller är ute på äventyr. Det ska bli skönt sen efter sommaren att bara vara hemma och ta det lugnt, hinna sitta med lillungen lite mer och träna på sånt.
Han har börjat söka saker med händerna och det skedde på bara någon dag. Nu siktar han med nävarna och slår på bina som han har ovanför skötbordet och kossan som hänger på bilstolen. Han håller huvudet väldigt stadigt när han ligger på mage och när han står eller sitter.
Han jollrar och pratar mest hela tiden när han är vaken. Han följer oss med blicken och reagerar när vi pratar med honom. Han känns verkligen större och man ser hur han utvecklas hela tiden.
Han är helt underbar, såklart, på alla sätt och vis. Han är glad och snäll i princip hela tiden. Det är klart att han säger ifrån när han är trött/hungrig eller så. Han verkar inte ha några problem med magen eller har ont eller så. Ett otroligt nöjt barn än så länge! Nätterna är helt okej även fast han fortfarande vaknar någon gång per natt och vill äta. Men det är världens gladaste bebis som väcker mig men lite bök och stånkande, sen världens leende när han får komma upp i famnen, sen somnar han om under tiden han äter. Vi njuter... Det är så underbart.
Känns nästan lite orättvist när man ser och hör om andras barn som har det jobbigt med mage och så. Är otroligt imponerad över hur ni orkar och hur bra ni gör det!
Det enda som kan vara lite jobbigt för honom är att han har svårt att varva ner och somna längre stunder på dagarna. Det är inte jobbigt för oss för han skriker ändå inte, men bökar och frustar.. Det märks att han är trött och vill sova, men kan inte. Då får man som hålla fast honom och tvinga honom att ligga still så somnar han på 2 sekunder, bokstavligen! Men det är ju bara jobbigt för honom, inte för oss.
De flesta är ändå duktiga på att tala om för oss att det kommer bli jobbigt! Snart.. Vänta ni bara! Vi kommer inte få sova snart och han kommer bli jobbig och klättra överallt.. Jag känner liksom att, ja! Om det händer så händer det. Men nu har vi det sjukt bra. Försök inte ta det ifrån oss. Vi kan räkna ut själv att det kan bli jobbare...
