Sam och jag
Det har inte blivit så mycket fotande av denna typ för här i nya lyan har vi inte något bra ställe att fota på än..
Sam 9,5 mån
Han har lärt sig gå. Eller han går korta sträckor och ramlar fortfarande en del men han kämpar på och försöker och försöker! Min stora kille alltså..
Ungefär varannan natt sover han hela natten på sitt rum och varannan natt bökar han lite med mamman och försöker återuppta nattamning. Men det är helt underbart att bli väck av att en liten solstråle börjar prata och leka på sitt rum eller gå och lite smått ropa på Agnes och oss kl 7.30 för att sen komma till vår säng och SOMNA OM! Kanske inte så långe, men en liten stund. Ibland är han lite ledsen men ofta är han glad och verkar inte rädd eller så. Jag är helt mållös! Trodde aldrig det skulle bli så här bra än!
Ångesten kryper närmare också. Snart är lillälsken 1 år. Känns iof som att han alltid funnits samtidigt som det fortfarande känns som att han nyss föddes. Det känns ibland inte som att han någonsin var bebis! Alltså, bebistiden blev så kort. 5 veckor när han vände sig, 4 månader när han började ta sig fram, äta och sitta i matstolen. 5,5 månader när han kröp och 6 månader när han ställde sig upp första gången.
Men det är så underbart att se hans utveckling och hur han börjar förstå mer och mer. Och har säger fler ord. Som Katt och äta! Allt är katt och äta nu! Sen är det några saker han säger som vi inte förstår.
Ungefär varannan natt sover han hela natten på sitt rum och varannan natt bökar han lite med mamman och försöker återuppta nattamning. Men det är helt underbart att bli väck av att en liten solstråle börjar prata och leka på sitt rum eller gå och lite smått ropa på Agnes och oss kl 7.30 för att sen komma till vår säng och SOMNA OM! Kanske inte så långe, men en liten stund. Ibland är han lite ledsen men ofta är han glad och verkar inte rädd eller så. Jag är helt mållös! Trodde aldrig det skulle bli så här bra än!
Ångesten kryper närmare också. Snart är lillälsken 1 år. Känns iof som att han alltid funnits samtidigt som det fortfarande känns som att han nyss föddes. Det känns ibland inte som att han någonsin var bebis! Alltså, bebistiden blev så kort. 5 veckor när han vände sig, 4 månader när han började ta sig fram, äta och sitta i matstolen. 5,5 månader när han kröp och 6 månader när han ställde sig upp första gången.
Men det är så underbart att se hans utveckling och hur han börjar förstå mer och mer. Och har säger fler ord. Som Katt och äta! Allt är katt och äta nu! Sen är det några saker han säger som vi inte förstår.
Pussar My på huvudet
