elinsc -

Bilder!!

Glad bebis!

2013-05-26 @ 19:35:38 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Blabla

Idag var vi in på stan en sväng. Åkte även förbi sjukhuset och lämnade 2 liter bröstmjölk. De var väldigt tacksamma och berättade att det är lite kris nu för de har så lite mjölk. Så jag pumpar vidare! Sam är nöjd efter ena sidan så den andra får gå till en annan bebis. Agnes höll med!

Så nu sitter jag här igen och pumpar! Det blir ju inga extrema mängder, men 0.5-1 dl per gång duger väl bra!

Nu ska jag ägna mig lite åt blöjbyte och underhållande av 3veckorsbebisen som ligger och flaxar här bredvid.

Tjaoo!

2013-05-22 @ 18:09:22 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Förlossningsberättelse

Jag som var lite smått orolig innan förlossningen om hur det skulle gå vill nu gärna dela den erfarenheten med mina läsare. Jag har skrivit ganska detaljerat och ingående om min upplevelse. Det var ingen idealförlossning men inte heller någon jättehemsk. Du väljer själv om du vill läsa den.

I 2 dagar gick jag med förvärkar, det gjorde inte direkt ont, men det kändes och jag var väldigt less på det efter 2 dagar..

Runt 00.30 på natten hade jag och Pether precis gått och lagt oss.. Jag förbannade förvärkarna åt pipsvängen men plötsligt kändes det som att det knäppte till längst ner i magen. Inte mycket mer än så. Jag tänkte att jag bara ska gå på toa och kika om, ja jag vet inte alls vad jag skulle kolla, men jag ställer mig upp och känner att det börjar sippra lite. Jag tar två steg mot dörren och där SPLASH går vattnet. Jag börjar tokskratta och skickar Pether efter handdukar då jag kände att det var bättre att låta det rinna färdigt än att försöka ta sig till toan. Jag börjar känna paniken smyga sig på och jag blev lite rädd. Nu var det verkligen på gång! Än kände jag inga riktiga värkar, men jag kände mig skakis..

Vi städade upp, ringde förlossningen och de välkomnade oss in direkt sen försökte jag hitta vettiga kläder. Snabbkoll av BB-väskan, packa kamera och lite smått och sen gick vi ut till bilen. Vid det laget hade jag börjat få riktiga värkar. Smärtan var hanterbar och jag började klocka dem, 2.30 min mellan.. Oj? Ska det vara så?

Vi kommer in på sjukhuset kl 1.30 och möts av en barnmorska som visar oss in i rummet där CTG-kurva ska tas samt lite prover. Sen ligger jag där på sängen med grejer på magen som kollar fosterljud och mina sammandragningar. Vid det här laget börjar jag känna att värkarna bra mycket ondare och det blir svårt att ligga när de kommer. Jag hoppar alltså upp och ner på den där sängen och försöker komma på ett bra sätt att sitta/stå. Efter en stund tycker barnmorskan att det är dags att kika hur öppen jag är för att senare kunna byta rum. 4 cm och en flod av vatten.. Trodde bara vattnet gick en gång, men det fanns visst en hel del kvar. Jag fick en snygg skjorta att ha på mig men det var lite svårt att byta om då värkarna liksom bara kom och kom. Hann inte göra så mycket mellan. De kom tätt, men vet inte hur tätt. Pether och barnmorskan går i förväg till vårt rum medan jag försökte gå på toa och klä mig.. Passade även på att lämna urinprov (då jag inte varit kissnödig tidigare då de bad om ett) och sen gick jag ut i korridoren, men jag såg varken barnmorksan eller Pether så jag går tillbaka in på toaletten och sätter mig på golvet med min kisskopp i handen och funderade över hur jag skulle... andas.. värkar... Aj.. Då kommer barnmorskan tillbaka och hittar mig där. Måste ha sett lite lustigt ut. Hon leder in mig i det andra rummet och instruerar i hur man använder lustgasen.

Än är värkarna under kontroll. Jag kan hantera smärtan, men känner att jag gärna ändå nog vill ha lite mer hjälp med smärtan så jag säger till Pether att han ska "larma" så jag kan få någon mer bedövning. Under den tid vi väntar på att barnmorskan ska komma hinner värkarna bli mycket kraftigare och Pether framför min önskan och hon går iväg och kallar på en narkosläkare för epidural. Jag tittar på klockan, 2.45.. Jag tänkte att det tar ca 15 min för bedövningen att komma på plats och börja verka.. Ingen aning om var jag fick det ifrån, men jag tänkte "om 15 minuter kan jag andas igen.. Hur ska jag överleva i 15 minuter?!". Jag fick dropp i handen inför bedövningen och hon kollade hur öppen jag var. 6 cm så det händer ju saker.

Nu har jag inget uppehåll mellan värkarna. Det gör konstant ont. Lustgas kändes som ett skämt. Det gjorde inte lika ont hela tiden dock. Men det var svårt att andas minns jag. Inga pauser. Ingen läkare. Söker honom igen. Vänta... Ont.. De trodde att läkaren var fast på operation.

Pether hade satt igång lite musik i bakgrunden. Lugn musik. Bon Iver. Det var skönt att ha något att koncentrera sig på när "mellan" värkarna.. När det gjorde mindre ont. Jag låg i fosterställning i fotändan av sängen för där var det lite lägre så jag kunde ha höften och benen där nere och överkroppen uppe på madrassen.. Jag vet att jag snurrade och vred mig rätt mycket i smärtan. Skrek gjorde jag också. Det hörs i alla fall inte så bra ut från lustgasmasken när man skriker i den. Tur det! Droppet var ivägen och jag fastnade och trasslade in mig i slangen, förbannade den där läkaren som aldrig kom! Jag tyckte även lite synd om Pether som stod hjälplös vid min sida hela tiden. Han försökte massera ryggen och vara ett stöd. Jag är glad att jag hade honom där även om han inte kunde hjälpa mig.

Jag minns inte så detaljerat vad som hände runt omkring mig.. Jag minns inte ens vad personalen hette och skulle nog inte känna igen dom om jag träffade dom på affären.

Barnmorskan går och söker läkaren igen och får besked om att han är påväg. Så de börjar göra iordning mig och rummet för bedövningen. De informerar mig om hur det kommer gå till och allt jag minns är att jag måste flytta en bit upp i sängen vilket betyder att jag måste lämna min trygga plats vid fotändan. Jag försöker men värkarna attackerar verkligen och när jag väl kommit dit och han ska börja tvätta ryggen med sprit så kom en monstervärk och jag tänker att jag måste spy så jag häver mig upp på alla fyra och känner då ett tryck neråt. Jag talar om att jag nog vill krysta istället och de hjälper mig att vända mig så jag ligger på rygg, undersöker hur öppen jag är och ja.. Helt öppen! Läkaren ber om ursäkt och förklarar att han inte kan hjälpa mig med den smärtan.

Nu kan jag plötsligt andas! Smärtan är borta i princip. Eller det gjorde ont, men på ett helt annat sätt. Det kommer en värk, jag krystar och sen släpper värken. Det var som att vakna upp ur en mardröm! Jag ser mig omkring och upptäcker att det är folk där, eller de har jag ju vetat hela tiden, men nu såg jag dem! Barnmorskan kallar efter lite förstärkning då hon såg att fosterljuden blev lite sämre under värkarna. Och nu var det nästan så värkarna försvann. Jag hade plötsligt svårt att avgöra vad som var värk och inte. Jag fick hjälp.. De fick säga åt mig när jag skulle krysta och när jag skulle andas. Det som gjorde ont nu var när bebisens huvud var halvt ute. Jag förstod dock inte att det var så, utan jag trodde inte man ens kunde se bebisen. En krystvärk till och då kom hela bebisen ut! Då blev jag faktiskt väldigt förvånad! Jag vet inte hur många krystningar det tog innan han kom ut, men jag tror inte det var många. Skulle tippa på runt 5 minuter kanske. Klockan är då 03.52 när Sam föds.

Jag känner hur bebisen lämnar min kropp och jag tittar ner och ser en liten fin rosa varelse, ett huvud och en snopp! Jag tror att jag säger till Pether att det är en pojke. Jag får upp honom på mitt bröst, Pether klipper navelsträngen och sen får vi en filt på oss. Nu var det färdigt. Jag var inte längre gravid. Jag hade en liten varelse på mitt bröst som precis varit i min mage. Vilken lycka!

Tyvärr är ju inte berättelsen slut där. Moderkakan ska ut. Så jag får trycka på medan barnmorskan drar i navelsträngen och ut kommer den. Det gjorde inte ont, men det var lite obehagligt. Sen får jag ligga en liten stund och försöka slappna av. Hela kroppen skakar och jag tyckte det var tråkigt att bebisen låg så långt upp att jag inte riktigt kunde se ansiktet. Efter en stund kom barnmorskan tillbaka för att undersöka mig och se om jag fått några skador. Ytliga bristningar hade jag fått det blev några stygn.. Jag vet inte hur många, men runt 6 tror jag. Under tiden hon sydde hade jag Sam på bröstet och det var väldigt skönt. Då hade jag någonting att fokusera på. Problemet var bara att jag skakade så mycket så det var nästan svårt för henne att sätta bedövning och sy.. Jag har aldrig skakat så mycket i hela mitt liv. Det gick verkligen inte att ligga stilla. Jag känner verkligen att jag är helt slut. De lånar Sam för vägning och mätning samt för att få lite kläder. Jag passar på att fylla tanken med lite choklad. Det behövdes!

Jag fick lite medicin för att såret i livmodern skulle sluta blöda så mycket. Det kändes som att det forsade ut blod.. Lite otäckt. Jag fick tillåtelse att duscha så jag vankade iväg dit, la mig på golvet i duschen och låg där hur länge som helst.. Minst en halvtimme och säkert längre. När jag duschat färdigt undersöktes jag och det visade sig att jag hade massa blod i livmodern som behövde komma ut. Det var inte så trevligt att se.. Ja, det var bara att gå och duscha igen då. Jag kunde inte sitta, inte stå, knappt ligga.. Det kändes som att underlivet blivit överkörd av ett tåg!

Efter förlossningen har allt gått bra med Sam. Vi har det jättebra och amningen funkar och jag har förmodligen ingen förlossningsdepression. Däremot har jag haft jätteont efter stygnen och har haft svårt att sitta och stå upp länge. Smärtstillande var ett måste. Utan det hade jag inte kunnat tagit hand om varken mig själv eller Sam. Det kändes väldigt jobbigt.. Nu är jag nästan läkt i alla fall och har inte behövt något mot smärtan den senaste veckan.

Min förlossning kunde ha varit bättre. Det gick lite väl snabbt och jag hann inte riktigt med. Hade jag bara fått den där bedövningen hade nog upplevelsen varit bra mycket bättre. Jag väntade i en timma på läkaren och sen var det försent. Eller då var det ju redan klart...

Min förlossning kunde ha varit sämre! Slapp klippas, spricka helt, slapp snittas.. Jag och bebis överlevde och han mådde bra! Jag kunde åka hem dagen efter med min son.

Fina grabben!

30/4-13 3330g 51cm

2013-05-21 @ 21:48:00 Permalink Allmänt Kommentarer (3) Trackbacks ()

Han växer!

Min grabb har redan växt ur sitt babynest så jag fick sy ett nytt åt honom!

4005g och 54cm kärlek!

2013-05-21 @ 00:10:50 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lite skrivet

Jag har av någon anledning inte kommit för att skriva så mycket här.. Tror att det har lite att göra med att det är jobbigt att skriva på datorn med en hand för den andra är ofta upptagen med Sam. Men tid har jag väl säkert haft.. Men ja.

Allt går jättebra! Grabben börjar vara lite mindre nöjd.. Eller snarare visar mer vad han tycker om och inte. Som vagnen, den är ingen favorit alltid utan han vill sitta i babyskyddet eller i famnen för det mesta. Han vill vara med och inte bli "lämnad" att ligga på soffan eller så.. Skulle nog få låna en babysitter så vi får de om han gillar att sitta i den. Då kan han ju vara med på ett annat sätt än om han ligger i nestet..

Nu ska jag ta och köra en snabbstädning här hemma för det behövs verkligen! Och sånt har vi inte prioriterat dessa fina försommardagar!

Puss och kram!!

2013-05-19 @ 20:27:47 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bilder bara

2013-05-17 @ 23:49:14 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Donation.

Eller att sälja är väl ett mer passande ord.. Jag har i alla fall varit på neonatalavdelningen här på sjukhuset och lämnat blodprov och en hälsodeklaration. Fick även med mig en elektrisk bröstpump och lite muggar att frysa mjölk i. Idag ringde de och berättade att jag får sälja min mjölk! Bra! Jag verkar ha lite extra. Inte mycket men lite i alla fall. Sam blir mätt på ett bröst och tur är väl det för jag har ont i det andra så jag pumpar ut det (vilket inte gör ont). Och Sam verkar ju få bra nog med mat då han gått upp 400 g sen förra BVC-träffen.

Man får 100 kr/l för mjölken och en liter är väldigt mycket! När jag pumpar får jag ut ca 50-60 ml per gång (efter att Sam ätit då) så detta gör jag verkligen inte för pengarna. Det täcker väl kanske resan till och från sjukhuset när man ska lämna mjölken.

Aja! Nog om det! Dags att sova. Natti!

2013-05-14 @ 23:54:59 Permalink Sam Kommentarer (2) Trackbacks ()

Amma.

Jag tycker man ska få amma sitt barn var man vill och hur man vill. Jag bryr mig inte om andra gör det. Verkligen inte.. Men jag känner ändå ibland att jag kanske inte borde amma var som helst och hur som helst.

Ska man räkna med att andra tycker att det är okej att man ger sitt barn mat utan att gå undan och gömma sig eller ska man fråga först? T.ex. Om man är på besök hos någon..

Hittills har det känts helt okej men tanken har ändå slagit mig. Det finns säkert folk som inte anser att det är okej.

2013-05-12 @ 21:19:09 Permalink Sam Kommentarer (1) Trackbacks ()

Dagen!

Idag har vi grejat och fixat.. Först hade vi sovmorgon och klev upp vid 10. Pether bakade scones till frukost och sen segade vi på inne en stund. Sen gick vi ut. Pether och Agnes kastade frisbee och bråkade med brännässlor medan jag och Sam var på promenad. Halvvägs blev han förbannad och skrek oavbrutet tills jag plockade upp honom men i övrigt var det mysigt. Blev sjukt trött bara!

När vi kom tillbaka åt vi mellis ute på trappan och sen lekte Agnes med grannen Elias och vi umgicks med hans föräldrar och fixade i vårt land. Planterade massa gott!

Nu har vi precis avnjutit middagen i form av älgstek och hasselbackspotatis och landat i soffan framför Tingeling. Jag är helt slut men blev otroligt sugen på chokladbollar så kanske måste..... Hmmm...

2013-05-11 @ 19:49:12 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Lite bilder från igår och idag

Mys och suger på pappas finger. Skrynkelansikte!

Finaste ögonen...

Sam och Agnes tittar på Tingeling-film tillsammans.

2013-05-10 @ 19:29:57 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Presenter!

Några av presenterna som Sam har fått!
(Lägger upp det lite taktiskt här)

En babyfilt och blommor av grannarna Per, Maria, Elias och Alvin

Sängkläder av lillamoffa (min morfar)

Blommor av farmor och fastrarna Therese och Johanna

Byxor, tossor, vantar och mössa av lillamomma (min mormor)

Body, byxor, kanin och en bok av storasyster Agnes med familj

Sångbok av Tant Sara

Pyjamasar av moster Ida och morbror Marcus

Sen har har ju fått en hel del innan han kom ut.

Gammelfastern skickade härliga tygblöjor och lite annat smått och gott, Emmeli skickade skor med hajar på och haklapp från Cypern. Mormor har fixat nästan alla kläder han har plus vagga och lite allt möjligt och morfar köpte en bilstol till honom.. Han har säkert fått massa mer också och vi är jättetacksam över allt!

2013-05-10 @ 16:50:23 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mår bra

Det gör vi verkligen. Vi mår bra och är relativt pigga. Men sen är det ju så att det inte är solsken och lyckliga stunder hela tiden! Jag är verkligen en lycklig nybliven mamma som har svårt att slita sig från ungen samtidigt som det är lite jobbigt. Det är inte Sam som är jobbig utan situationen och smärtan. Jag har fortfarande väldigt ont sen förlossningen (fick några stygn) och det värker och gör ont.. Ibland så ont att jag inte kan stå. När det blir så känner man sig ju helt värdelös. Då, dom stunderna är det väldigt jobbigt.. Att inte klara av att ta hand om Sam själv.. Eller jag gör det ju ändå men Sam har ju sin pappa också så vi hjälps ju åt. Sen har man väldigt mycket hormoner som ställer till det, både uppåt och neråt. Baby blues har man ju hört så det är ju inte så konstigt om man är lite instabil i känslorna.

Kände att jag ville skriva någon rad om det.. Det blir lätt att man ser ut att sväva på lyckomoln utåt, och det gör vi faktiskt inte hela tiden. Vi svävar och faller och svävar igen.

Jag tror det kommer bli bättre när jag läkt och slutat ha ont, men de på BVC sa att man ofta hamnar i lite nedperiod efter några veckor (då alla lyckohormoner från förlossningen avtar) så vi får väl se om det onda försvinner lagom till dess :/ hehe

Jag är i alla fall till största del lycklig och mår bra! Sam är världsbäst lika så hans pappa och syster.

2013-05-09 @ 18:18:43 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Syskon

Agnes bad om att få bli fotad tillsammans med Sam. Så vi fotade lite. Hon har även önskat att vi ska fota på hela familjen.. Vi får se när det blir.

2013-05-08 @ 20:37:07 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Söt

Får man ens vara såhär söt?!

Jag vet inte om han log åt mig eller vad det var.. Men glad var han! Lilla fina älskade Sam!

2013-05-07 @ 19:36:01 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bilder och Agnes

Lite bilder från dagen

Äntligen är Agnes hemma och får mysa med Sam. Hon har varit med honom mest hela tiden (utom när grannarna var och hälsade på och hon lekte med Elias istället). Men hon vill gärna prata med honom och berätta saker för honom och visa honom massa grejer. När vi satt ute på filten så gick hon plötsligt fram till vagnen och talade om för sovande Sam att han hade varit i min mage förut med att han kommit ut nu.

Hon kan sitta och titta länge på honom och liksom utbrista: "Åhh vad fin han är!!" Det är kärlek det!

Hon har bestämt att vi ska turas om att bestämma vad han ska ha på sig för kläder. Imorgon är det Agnes tur och sen min och sist pappa.

Hon blev plötsligt så stor när lille Sam kom till världen. Fast det tycker säkert alla när det kommer bebisar.

Hon är väldigt ovan vid att han har ett namn, precis som vi.. Jag råkar fortfarande säga "den" iblad och det gör Agnes med. Hon säger faktiskt Hajen. Eller hon börjar t.ex. "Jag har plockat blommor till Hajen... bebisen... SAM!" :D Söta ungar!!!

2013-05-06 @ 22:28:53 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Tygblöja!

Jag trodde att blöjorna skulle vara jättestora på honom så jag ville prova idag och de känns ju jättebra! Och säkert mycket skönare än de vanliga. Vi får se hur de verkar i täthet och så..

2013-05-06 @ 10:05:26 Permalink Sam Kommentarer (1) Trackbacks ()

Att njuta!

Alla säger "Njut nu av första tiden!".
Det gör vi verkligen! Och vi har det otroligt bra och mår väldigt bra!

Sam sover, äter och bajsar. Däremellan är han lugn och tycker om att ligga tätt intill och mysa. Han ligger gärna på min eller Pethers bröst och tittar sig förundrat omkring. Han har varit vaken under längre stunder nu de senaste två dagarna. Han sover mest hela nätterna. Eller han äter någon gång iaf men det räknas knappt. Gnyr till och sen kan vi ligga och amma i sängen så båda nästan sover samtidigt. Inatt sov han från ca 23.30-05.30. Så det är väl nästan en hel natt för 5.30 är ju morgon?

Mamman mår också bra bortsett från lite ont. Jag har tänkt att skriva om förlossningen men vill vänta lite.. Jag vill bearbeta det lite själv först. Men det dyker väl upp här sen.

Idag ska vi tillbaka på BB för sista träffen sen ska vi ju börja gå på BVC! Jag tror att Sam börjat gå upp i vikt för blöjorna känns inte lika stora längre.

Igår hade vi massa besök och sen åkte vi hem till Sams farmor och myste med farmor och fastrar. Sen åkte vi vidare och grillade hos Sams mormor. Underbart att vi känner oss så trygg med hela situationen att vi åker iväg så. Hör att det kanske inte brukar vara så.. Men allt går så bra för oss!
(Lite bilder från dagen kommer sen)

Nu ska jag lägga mig och stirra på vår underbara skapelse och vänta på att få amma lite.

2013-05-06 @ 08:44:56 Permalink Sam Kommentarer (1) Trackbacks ()

Sams napp!

Vi har fått en del frågor och kommentarer om Sams fina napp! Jag gillar den däremot skarpt! Sam gillar den också verkar det som.

Det är iaf en Natursutten!

Jag har skrivit om den förut, men här kommer lite mer info.

"Natursutten är den helt naturliga nappen. Gjord av 100 procent oblekt naturgummi och stöpt i en enda form, utan lösa delar. Nappen har testats på alla upptänkliga vis och resultaten visar att den är extremt stark.

Den runda formen skapar trygghet genom att barnets näsa får direkt kontakt med nappen, precis som vid amning mot bröstet.

Enligt uppgift från framstående experttestare smakar den också mycket gott, på ett helt annat sätt än vanliga plastnappar.

Nappen lämnar heller inga märken efter sig i barnets ansikte som vanliga nappar kan göra. Ventilationshål förhindrar fastsugning och hjälper till att förhindra hudirritation.

Den anatomiska natursutten finns i tre storlekar; 0-6 mån, 6-12 mån och från 12 mån och uppåt.

Om du köper NATURSUTTEN napp undviker du onödiga färgämnen, cancerframkallande ämnen, hormonstörande ämnen, kemiska mjukgörare, parabener, PVC och ftalater." - http://www.ekokul.se/nappar/natursutten

Vi köpte två st från Grön Gåva! Vi kommer säkert använda andra nappar också och har några andra hemma, men kanske inte. Vi får se.

2013-05-05 @ 21:05:34 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Bilder

Lite fler bilder.

Sam mår just nu gott i bärsjalen så jag och pappan tänkte spela lite Splosion man :D
Sam är så liten och kurar ihop sig när han sover så när han har sin pyjamas så drar han ur benen så benen på pyjamasen bara hänger.. Så jag sydde en sovpåse till honom istället. Som en klänning som man kan dra ihop nere vid fötterna :)

2013-05-05 @ 11:51:54 Permalink Sam Kommentarer (1) Trackbacks ()

Lillebror

Agnes är en otroligt stoltstorasyster! Hon fick hälsa på oss på BB och sen var hon och hennes mamma här igår. Hon sprang in och fråga "var är min lillebror?!" Och ville vara med honom, hålla i honom och prata med honom. Han är dock dålig på att svara.. De hade med presenter åt honom och Agnes var snäll att öppna dem åt honom. En bok, en kanin och body+byxa! Superfint!

Agnes hade längtat hit och ville inte riktigt hem till mamma igen.. Men snart ska hon hit! Måndag! Och då kanske hon kommer längta tillbaka till mamma för att vi är lite tråkiga och Sam är faktiskt inte så roligt sällskap för en 5 åring. Fast han är helt underbar och söt!

Just nu sitter jag och väntar på att han ska vakna så han kan prova sin pyjamas.. Och nu ligger han och piper! <3 det betyder att jag snart får mysa med honom!

2013-05-04 @ 16:34:18 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Bilder

Lite bilder.. Det kommer mer!

2013-05-04 @ 10:52:48 Permalink Sam Kommentarer (0) Trackbacks ()

Trygghet

Ligger i sängen med Sam på magen. Han har precis käkat lite och sover nu gott. Han sover så bra på nätterna.. Och dagarna iof. Nu är det bara jag vaken och har lite svårt att somna om. De är så söta mina killar när de ligger och sover.

Jag läser lite om att donera bröstmjölk och det verkar ju superbra om jag har lite till övers. Ska skaffa en pump och prova (dels för eget bruk). Men läste nu att man kan få ersättning för mjölken och kan man kalla det donera då? Jag skulle göra det oavsett om jag fick ersättning eller inte men visst hade det varit bra att få någon krona för det så det kanske täcker kostnaden för pumpen. Man kan säkert låna eller hyra av dom men jag vill ha en egen så jag kan fortsätta pumpa till Sam om det skulle krisa nån dag :)

Jag håller på och ska lägga upp bilder här, men blir "störd" av världens vackraste pojke som jag inte kan slita blicken ifrån. Jag har tänkt att försöka uppdatera här istället för facebook. Kommer väl en del där med och instagram (@elinsc) men vill liksom inte spamma hela tiden (vilket jag verkligen haft lust att göra sen han kom).

Lite bilder från mobilen (eftersom jag sitter med den nu)
Hehe han började leta mat igår kväll på pappan.. Så söt! Häftigt att små bebisar förstår att det borde finnas mat ungefär där på en människa.. Sen att det bara är mamma som har mat är väl en annan sak :)

2013-05-04 @ 06:09:04 Permalink Sam Kommentarer (2) Trackbacks ()

Sam Ebbe Johannes Sand Olsson

Mina killar! Han den mindre har nu ett namn också. Sam! Sedan Ebbe från min morfar och Johannes från Pethers morfar. Han får nog ha dubbla efternamn. Jag vill gärna att han både ska få ha mitt namn samtidigt som jag vill att han och storasyster ska få ha samma efternamn.

Vi har fått komma hem nu och vi mår bra. Är lite trötta men det är väl såhär livet kommer vara framöver.

Vi hann även hälsa på mormor och moffa Benny. Vet inte om vi vågar oss dit igen.. Kanske inte får med honom hem då för mormor vill ha honom helt för sig själv..

Han är väldigt stark! Han kan lyfta huvudet själv och vända det när han ligger på mage. Han skriker och gråter väldigt lite, men det kanske kommer sen men har ligger ofta och piper, men är mest nöjd med livet som det verkar.

Hittills har allt verkligen gått jättebra och amningen verkar funka än så länge. Han verkar inte allt ha nått emot att äta från mina matbomber (dock är de ju rätt tom än då mjölken inte runnit till än).. Stackars lillkillen.. Tutten är ju större än honom så det ser lite ut som att han drunknar i tutten när han äter.

Jag trodde att han skulle vara lite större när han kom ut. Han var ju rätt lång men smal! Så smala ben och armar! Han ser pytteliten ut och alla kläder bara hänger. Men han lär säkert lägga på sig lite när han får lite mer mat. Han har gått ner 200 g sedan födseln så han väger bara 3130g nu.

Nu ska jag inte sitta här längre. Har en liten kille bredvid mig som är vaken. Ska väl passa på att mysa nu!

2013-05-01 @ 23:16:08 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()