elinsc

Min UVB-behandling går inte så smidigt.

 

Jag har lärt mig att lamporna är starka.. Väldigt starka! Så man ska verkligen passa sig.

 

Jag todde inte att det skulle vara så viktigt med sekunder framför lampan.. Men jag solade 1.30 min första gången och jag har aldrig varit så bränd i hela mitt liv. EN OCH EN HALV MINUT! Det är ju ingenting! Men som sagt så är de starka lampor! Andra gången (som fick bli 10 dagar senare för att vänta att huden läkt och flagnat färdigt...) så solade jag 45 sek och lik förbannat brände jag mig. Tror dock att det berodde på att jag stod lite för nära och redan var lite bränd.. Dock brände jag mig bara lite på magen och över bysten, men det var inte så farligt och gick över på bara nån dag. Nu solade jag igen (45 sek) och hoppas på att detta ska funka så jag kan fortsätta behandlingen utan att själva behandlingen ska bli allt för jobbig om man ska hålla på och bränna sig.

 

Första gången låg jag ner också, men insåg att det kommer bli problem med en växande mage.. Och jag var lite klumpig så det tog lite tid och energi för att ta mig under lamporna och vända mig och så.. Men som tur är så kan man stå också! Vi fixade till det så det blev ett stående solarium och det funkar mycket bättre!

Jag är så glad över att jag fått möjligheten att sköta behandlingen hemma (även fast jag misslyckats fatalt hittills..)! Då blir det nog att man faktiskt gör det också. Annars måste jag ju ta mig till och från sjukhuset flera ggr i veckan och det tar emot lite mer.

 

Jag har haft det väldigt jobbigt med huden nu.. Eller det är relativt okej på kroppen (förutom brännskadorna då..) men ansiktet har varit jobbigt. Mest att det ser väldigt illa ut kanske.. Sårig i panna och torr och jävlig. Sen kliar det ju som vanligt och jag måste smörja 40 ggr om dagen. Men det är väl normalt för mig.

 

Jag är så jävla less på detta nu! Jag vill kunna få en fin bild på mig själv utan att behöva se ut att vara helt skinnflådd i hela ansiktet... Kunna gå på affären utan att de tittar på mig som om jag var nån pestsmittad. Att kunna känna sig fin på riktigt!