elinsc

Han fortsätter att imponera oss med sitt glada humör och nöjda beteende. Han, min lille son, har fortfarande inte ställt till med någon direkt frustration hos varken sin mamma eller pappa. Han bara hänger med och är nöjd. Visst, han säger till och nått är fel.. Men det är ju bara bra.

Och det är så märkligt.. På dagarna kan det vara lite svårt att komma till ro och sova längre stunder, utan han tar många men korta vilor. Vi försöker lägga ner honom - han vaknar och vill bli buren.. Men på kvällen när vi ska gå och lägga oss så är det aldrig några problem! Ibland sover han redan när vi byter om till pyjamas på honom och då bryr han sig inte så mycket och ibland är han vaken, får mat och sen lägger vi honom i hans vagga.. Då är det helt okej! Han kan ligga och titta en liten stund, men sen somnar han. Inte en enda kväll har varit svår med läggning! Det tycker jag är konstigt då jag ofta får kämpa lite för att slippa bära runt honom på dagarna..

Annars sover han bra i bilen och vagnen.. Fast han brukar vakna om man stannar bilen eller vagnen..

Annars fortsätter han att utvecklas med stormsteg och man ser verkligen skillnad från en dag till en annan. Han är med på ett annat sätt och svarar med miner och ljud är man pratar med honom eller sjunger för honom.

Jag och hans pappa sitter med lite namngivningsceremoniplanering nu och håller på med inbjudningskort. Jag tycker det är så svårt detta.. Vilka bjuder man? Var drar man gränsen? Detta är ju det största som hänt mig så jag vill ju dela detta med alla! Och visa upp honom för alla! Men med bara våra familjer är vi över 40 pers. Men eftersom det bara kommer bli lite fika så kostar det iaf inte så mycket extra att bjuda några fler.. Vi får se hur vi gör.

Vi har i alla fall kokat massa rabarbersaft så det har vi till det stora kalaset :)