Efterkontroll

Enligt "normalkurvan" skulle Sam ha fötts mellan 9-10 på morgonen. Effektivt värkarbete måste jag säga!
 
Idag var jag på efterkontroll efter förlossningen. Vi pratade lite först om hur det går och hur jag mår i kropp och själ nu när jag blivit mamma. Vi pratade lite om hur jag mådde under graviditeten och hur jag känner inför en ev. ytterligare graviditet och förlossning i framtiden.
 
Jag mår verkligen bra nu och jag mådde ju bra under graviditeten. Till och med förlossningen börjar kännas bättre och bättre nu med lite mer tid som passerat. Glömmer smärtan mer och mer, men kommer nog komma ihåg det mer väl sen när man står med en ny stormage i v40... Dock väntar jag gärna lite till med det!
 
Vi gick tillsammans igenom förlossningen igen (har ju varit dit och pratat med henne en gång efter och pratat om det) så denna gång var det inte lika mycket min upplevelse vi pratade om, utan mer medicinskt. Hon skrev ut min förlossningsjournal så jag fick ta med mig den hem. Kan vara roligt att ha kvar till senare. 7 stygn hade jag fått så jag hade ganska rätt om det. 
 
Sen var det dags för undersökning och allt verkade vara i sin ordning. Passade på att sätta in en spiral när hon ändå var där och grävde så Sam och Agnes inte får några småsyskon riktigt än. Jag vill som jag sagt tidigare, gärna hinna återställa mig helt och Sam får gärna lära sig att gå innan vi skaffar en till bebis.
 
Det enda jag hade fel om i min förlossningsberättelse är hur lång tid krystandet tog. Krystvärkarna startade kl 03.35 och han föddes 03.52 så 17 minuter.. Värkarna avtog lite, hjälp hämtades och jag fick andas massa syrgas. Så jag tror inte att jag krystade så många gånger och det var nog därför det kändes som att det gick snabbare. Jag har även nu fått veta vad barnmorskan hette, Ulrika. Och nu när jag hör det så känns det väldigt bekant. Sen tror jag att jag fått det mesta rätt.
 
Sen tackade jag för mig där hos min barnmorskan.. Känns konstigt att inte komma dit nått mer på ett tag. Hon är verkligen bra tycker jag och väldigt trevlig.
 
Innan jag gick fick jag även höra något som gör en ännu mer tacksam och glad över att allt gått så bra för oss. Att vi fick en son som lever, är frisk och mår bra. Det är ingen självklarhet.. 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0